Couscous

Betyg: 1 monument

Spännande idé, den sydfranska staden Sètes hamnkvarter, mycket skrot, betong, arbetslöshet och hopplöshet. En nyss arbetslös man får en idé: att renovera en gammal lastbåt och öppna en couscous-restaurang på den med hjälp av sin före detta fru och sina barn.

Börjar lysande med en guidad båttur genom skrothamnen med tyngdpunkten lagd på modernt industrifiske. Sedan tar filmen slut, eller snarare den börjar aldrig på riktigt. Långdraget får vi följa turerna kring restaurangen och motsättningarna i familjen, skeptiska tjänstemän som inte vill ge tillstånd eller banklån och välvilliga grannar på ungkarlshotellet. Allt detta filmat nära och inkännande men alldeles på tok för länge - hälften av varje scen hade räckt gott och väl!

Allt slutar i en sorts offer där vi aldrig får veta vad det gav för resultat; stolthet, integritet, hälsa, liv (?) offras - men till vad nytta?

Teologiskt haltar det. Offertanken är ett centralt telogiskt tema som går igen i många filmer, men poängen är att offrandet ger något, att det åstadkommer någon form av förändring, någon form av förvandling. Här får vi inte veta, då blir det bara svårbegripligt och destruktivt. Kanske ska man se hela filmen som en introduktion till det som kommer sedan - det som filmen på något sätt ger sig ut för att handla om - dvs hur går det med restaurangen. Det vore intressant att veta, vi får aldrig reda på det.