07 juli 2012

Beginners

Betyg: 2 monument

Sorgen bär filmen igenom. Sorgen över pappans död. Sorgen över mammas missriktade kärlek till pappa. Sorgen över de egna misslyckade relationerna. Det är bra. Sorgen är bra och bärande. Men inget annat är särskilt bra, förutom Christopher Plummer som den homosexuella pappan (och pappans hund Arthur!). Det är alldeles för förutsägbart, för många gånger som luggen stryks ur pannan. För tråkigt helt enkelt.

Det som sticker ut är minnesbilderna av mamman som vore värd en mycket intressantare son än Ewan McGregor. Hon är fylld av en sorglig anarkistisk humor som är ovanlig hos kvinnor. Mer av henne!

Vi har en påve

Betyg: 4 monument
En vacker berättelse om att åldras och att ställas inför uppgifter vi kanske inte klarar av. Men nog mest en berättelse om katolska kyrkan och dess brist på förankring i vanliga människors liv. Om det vet jag inte så mycket, mer om att åldras och att ställas inför svåra val kan jag ha en aning. Bortsett från den fåniga volleybollturneringen mellan kardinalerna, så talar filmen ett behagligt långsamt språk. Stilla och vackert får vi följa den nyvalda påvens vånda inför sitt uppdrag. Vem skulle inte bäva inför att vara Guds ofelbara representant bland människorna?

Bäst är det mänskliga perspektivet, de märkliga kardinalshattarna och den ständiga uppmaningen till förbön.

Immortals

Betyg: 1 monument
Kanske handlar det om modernitet och om sekularisering? Det är bronsålder när Hyperion släpper lös titanerna och gudarna dör i kampen mot dem. Det är mycket sorgligt, men kanske är det nödvändigt. Theseus är då den moderna människan, visserligen med gudarna på sin sida. Han segrar till slut, herdepojken som blir befälhavare. Kämpen som besegrar både Minotauros och labyrinten - list hör moderniteten till. Historien kan börja!

Men kanske är det bara en usel äventyrsfilm som tar sig själv på alldeles för stort allvar med en trist färgskala, patetiska dialoger och mängder med anakronismer.