Robinson Crusoe (1997)

Betyg: 2 monument

Ett ganska taffligt försök till religionsdialog vill nog ta udden av den imperialistiska grundidén om den vite mannens överhöghet. Men det hjälper inte. Inte heller den ganska svala kritiken av slaveriet. Det som hos Daniel Defoe är en sorts idédiskussion om civilisation och existens blir en trist actionfilm där exotism och europeisk överlägsenhet är illa dold. Varför ska Fredag lära sig engelska, varför lär sig inte Robinson fredags språk? Och vänskapen som väl är filmens tema är ju aldrig jämlik, Robinson är Master ända till slutscenen vad än annat de säger!

Läs boken istället, eller versionen i Illustrerade klassiker! Det här är ett pekoral, dessutom med gräslig musik.

Kvarteret Korpen

Betyg: 5 monument

Frihet eller instängdhet? Nya möjligheter eller hopplöshet? Evig fattigdom och nöd eller en ljusnande framtid? Det beror på perspektivet. Anders, den unge mannen med författardrömmar - om vi ser det som en film om honom handlar det om att bryta sig ut, våga lämna nöden och det gamla bakom sig, en film om hur friheten föds av armod i en människa. Men om det istället är en film om Anna, Anders mor, så handlar det om evigt kvinnoslit, nöd som inte försvinner, ofrihet och hopplöshet. Det är så illa att hennes uppgivenhet övergår till skam när hon inser att sonen Anders inte är bättre än hennes odugling till man. Sorgligt.

Men om vi ser "Kvarteret Korpen" och "Barnvagnen" som en sorts enhet, en samlad film om kvinnors möjligheter, då finns det hopp om annat än pojkaktiga frihetsdrömmar.

Fantastiskt skådespeleri, lysande dialog om allt från kvinnoslit till konjaksetiketter. Finast är tornseglarnas gnisslande tjut över den öppna gården i sommarhettan och flickan Ninas underbara skånska!

P.S Jag passerade förbi kvarteret Korpen varje dag under mitt först år i Malmö (det ser dock annorlunda ut idag).

Edge of tomorrow

Betyg: 2 monument

                                         Ernst Jünger 1895-1998
Lite förvånande att möta tankar av Ernst Jünger, tysk 103-årig antidemokratisk konservativ anarkist som skriver om "soldatsocialism" som ett samhällsideal, i en actionfilm från 2014. Jüngers idéer blir tydliga när fanjunkaren på påståendet "You are American" svarar "No sir, I'm from Kentucky".  Den Amerikanska federationen är en liberal konstruktion, den lokala gemenskapen är huvudsaken. Nu handlar inte filmen alls om soldatsocialism eller alternativa esoteriska samhällsfilosofier, utan om en desperat kamp mot utomjordingar som slutar i grottsystem långt under Louvren i Paris.

Det är ganska tjatigt, för en av huvudidéerna är att allt som sker upplevs igen och igen och igen med några minuters förskjutning... tills fienden slutligen besegras där djupt under Louvren.

Bäst är slutlåten "Love me again" med John Newman

Night Train to Lisbon

Betyg: 4 monument

Små saker blir viktiga, cigaretter, glasögon, en kvinnas röda kappa, en bok utgiven i mycket få exemplar. Men egentligen handlar det om mänsklighet, demokrati, rättvisa och rättfärdighet. Portugals sena nittonhundratalshistoria står i centrum med kampen mot diktaturen och förberedelser för revolutionen. Men hur det gick med dem som var med och drömde om ett annat samhälle? En fick händerna krossade i tortyren, en gick i landsflykt, en skrev boken och försvann. Så binds historien samman långt senare av en man som råkar hamna i den, för att han behöver det.

Vackert, lågmält och fint skådespeleri; Jeremy Irons, Bruno Gantz, Lena Olin, Christopher Lee...

Jazzgossen

Betyg: 4 monument

En historielektion om svenskt trettiotal med klassmotsättningar, kommunistiska agitatorer, nyrika kapitalister, Kruegerkraschen, beredskapstid, Spanska inbördeskriget, urbanisering, ljudfilmens genombrott och Hitlers maktövertagande med begynnande världskrig. Allt skildrat mot en fond av klassiska kupletter med sångare som Sigge Fürst, Karl Gerhard och Zarah Leander. Här ryms lättsinne, allvar och realism i en sorts folkhemsk kritik av högborgligheten. Men också nattklubbsmiljöer, showdans och en alldeles äkta Zorn-tavla. Intressant, men inte särskilt välspelat. Stela ansikten utan känsloyttringar, men Karl Gerhard är outstanding som sig själv. Vilken artist!

El Diablo

Betyg: 3 monument

Egentligen en berättelse om författandets vedermödor... En skollärare, en predikant, en dynamitard, en enbent smed, en hämnande indian, en författare och en revolverman söker sig på olika vägar samman för att besegra den övermäktige fienden El Diablo. Märkliga karaktärer med skilda motiv: hämnd, rättvisa, guld, äventyr. De lyckas, förstås, men alla överlever inte. Egentligen en bra historia men för mycket trams. 

Bäst är just det litterära dilemmat; om någon skriver det andra upplever. Vem är då författaren? Aktuellt med diskussionen om David Lagercrantz och Zlatan. O c h så är förstås fårskinnsbyxorna fantastiska och psalmsången SvPs 300 "O hur saligt att få vandra" där prästen leder sången från galgen!

Forward Unto Dawn

Betyg:2 monument

Till en början som en highschool-film, men med rymdkadetter och i en sorts framtid. Sedan full action med anfallande rymdmonster och robotliknande hjältar. Men egentligen är allt ett sorts minne, men jag förstod aldrig kopplingen mellan för- och efterspel och själva huvudhandlingen. Det kanske är en av flera filmer i en serie, vad vet jag? Troligtvis skulle det vara begripligare om jag såg inledningen en gång till, men det har jag inte lust med.

En sorts sovjetisk estetik, ungdomlig kärlek och en oavsiktlig referens till Jesu ord "Var inte rädd, tro bara" (Mark 5:36) är ändå de bästa ingredienserna. Resten är ganska tradigt.