London has Fallen

Betyg: 3 monument

Det börjar med en, möjligen omedveten, kritik av kapitalismen. Fortsätter sedan med en kritik av våldet mot civila i jakten på terrorister i muslimska miljöer. Men slutar i en sorts Amerikansk nationalism som vi hade kunnat leva utan. Ändå är det spännande, lika spännande som Olympus has Fallen - om inte ännu mer. Samma ointressanta amerikanska president dock, samma - nu upprättade - secret service man, men inte samma terrorister. Denna gång är det London som faller samman: Westmisnter Abbey, Houses of Parliament mm.

Här finns en spänning mellan det ofödda barnet och det dödande våldet: liv kontra död. Tyvärr görs det inget av det, mer än korta inslag av vanligt och gudföräldraskap, men det vore kanske att begära för mycket. Om ämbetet stod i centrum i förra filmen är det snarare polisväsendet det kretsar kring nu - vem kan man lita på?

Bäst är den ganska elaka skildringen av världens ledande kvinnor och män, sämst är all skjutning i mörker. Hur kommer det sig att bara vår hjälte, Mike Banning, träffar när elitsoldaterna bland terroristerna inte gör det? Märkligt, eller?

Olympus has fallen

Betyg: 3 monument

Mycket spänning, en grupp nordkoreanska (?) terrorister ockuperar Vita huset och tar presidenten som gisslan. Hela välden håller andan medan en ensam, avskedad secret service agent räddar alltihopa. Men egentligen är det nog Vita huset själv som är huvudperson, Vita huset med alla sina presidentporträtt, men kanske inte ändå - snarare är det presidentämbetet som sådant som är huvudperson. Den nuvarande presidenten är ointressant, men ämbetet, makten är intressant. Mest presidentlik är Morgan Freeman som senatens talman.

Märkligast är att just innan slutuppgörelsen  citerar terroristskurken Paulus i Romarbrevet 6:32 ”Syndens lön är döden”, men han citerar inte fortsättningen ”men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus”. Det skulle han kanske haft koll på... Värst är presidentens tal i slutscenen, höjden av patetiskt pekoral!

De Professionella

Betyg: 4 monument

En enkel historia om en kidnappning och om en handfull män som får betalt för att föra tillbaka den kidnappade över gränsen från Mexico. Men egentligen handlar det om revolutionen, den mexikanska revolutionen 1910-20, om de som sviker saken och de som håller fast vid den. ”Det finns bara en revolution, de goda mot de onda. Men vilka är de goda?” Vi luras med i tron på den goda sidan, som visar sig vara de onda. Gamla revolutionärer står mot varandra och belöningen på 10 000 dollar lockar mer än den frihet revolutionen förespråkar. Ett lite udda tema för en westernfilm.
.
Många hästar, ett ånglok som kör baklänges och; faktiskt, en bil! Här finns en blinkning till Joh 6:68 "Herre, till vem skulle vi gå?" och 1 Kor 13:2 eller Matt 21:21, men nej det är inte tron som flyttar berg, det är dynamiten som gör det!

A Field in England

Betyg: 3 monument

Märklig, poetisk, teatral och smått obegriplig, men vacker. Högsommarmoln över en äng någonstans på gränsen mellan England och Wales, det är sextonhundratal, inbördeskrig och allmänt kaos. En samling udda desertörer finner varandra på denna äng som visar sig innehålla både farliga alkemister och mystiska svampar. Jo det är ungefär så märkligt, men långsammare och med en väldigt fin dialog - mycket av den på vacker dialekt dessutom.

Musiken är suverän, särskilt i de första scenerna när vi bara hör trummorna. Och kameraarbetet är högklassigt. Allra bäst är den något lakoniska kommentaren ”Delicate business, to hang a man without a tree”. I övrigt hänvisas till berättelsen om Lasaros i Joh 11:1-4.

Godzilla (1998)

Betyg: 3 monument

Det regnar. Det regnar i princip hela tiden och det blir ganska tröttsamt. Men det är ändå spännande med Godzilla som föds ur atombombssprängningrarna i Franska Polynesien och som söker sig till New York för att lägga sina ägg. Det går så där bra. Många av New Yorks profilbyggnader stryker med; The Flat Iron, Chrysler Building, Madison Square Garden och Brooklyn Bridge - mest på grund av de krigshetsande människorna som försöker förgöra monstret. Ibland är det fånigt, ibland alltför förutsägbart - men det finns en hel del charm och en sorts motstånd mot både militären och korrumperade politiker. Bäst är de franska agenterna som då och då utbrister ”très bisarre”! Och egentligen hela ”the french connection”, om skulden efter Moruroa-atollen och kärnvapensprängningarna där.

Egentligen handlar det om vad som händer när skapelseordningen bryts, dvs när människan och människans misstag skapar nya varelser. Det går i n t e bra!

Dödligt vapen

Betyg: 4 monument

Det är jultid i Los Angeles, sjuttiotalet har nyligen blivit åttiotal, vietnamkriget lever kvar i minnen och erfarenheter och Gud är, om inte död, så åtminstone någon som inte tas på allvar. Fantastiska mobiltelefoner, en naken Mel Gibson och mycket skjutande. Men egentligen, som så många andra, en film om manlig vänskap - elegant manus, spännande intrig och gott skådespeleri, särskilt Danny Glover som poliskommissarie Roger Murtaugh.

Jag gillar beat-boxen och barnens rap vid middagsbordet och egentligen alla familjescenerna, så långt från skotten, mördandet och heroinsmugglingen. Ändå dras de in...

Lucky

Betyg: 4 monument

Det handlar om döden och livet, om vänskapen och själen. Om ord och deras egentliga betydelse, om ensamhet och frihet, om att ”egendom är en vanföreställning” och om minnen som bär genom hela livet. Vackert, lågmält med ett fantastiskt soundtrack: Liberace, Mariachi och Johnny Cash. Det är så oerhört långt från Trumps Amerika!

Underbart skådespeleri både av Harry Dean Stanton och David Lynch, fina gamla gubbar som säger en sorts sanningar mitt i åldrandets utanförskap. Intressantast är hälsningen från Matteus 26:21 ”en av er skall förråda mig” och svaret :”ingen fara, det skall vi alla göra”, samt samtalet om ”dödens byråkrati”.

Jeremiah Johnson

Betyg: 4 monument

Det börjar med en lång overtyr, så småningom blir det en paus och sedan ett mellanspel. Det är vackert och musiken gör sitt för att sätta det stillsamma tempot. Bergen står i centrum, landskapet är huvudpersonen, "bergstopparnarna är kyrktorn och fåglarna präster". Det är långsamt och ensamt. Förräderi, hämnd, profanering, familjebildning, galenskap, kolonialism, vänskap... flera teman blandas, men bergen återkommer hela tiden med sin tyngd och tystnad. Oavsett om det snöar eller solen steker förblir bergen desamma.

Här finner vi ett lite oväntat krucifix i en av indanbyarna och en hjärtslitande version av SvPs 300 "O hur saligt att få vandra". Dessutom ett uppriktigt försök att skildra ursprungsbefolkningens seder och språk.

Leviathan

Betyg: 3 monument

Det är en jobsskildring, men utan upprättelse, bara undergång. Mycket vodka och mycket förtvivlan. Hård manlighet möter lika hård manlighet. Korruption, lögner, utpressning och hyckleri - värst är prästen och den predikan han håller i slutet av filmen där han talar utifrån jesu ord om om att "sanningen ska göra er fria" (Joh 8:32) om friheten, kärleken och forsterlandet.

Temat är hämtat från Jobs bok där Leviatan beskrivs: ""Anfall honom du - den kampen glömmer du aldrig, och du gör inte om det. Där kan ingen hoppas på framgång" (Job 40:27-28). Leviatan är makten: borgmästaren och kyrkan. Kolja försöker anfalla, men går under - Leviatan vinner. Det är förfärligt, men en bild av dagens Ryssland. Och vågor slår mot klipporna i slutscenen på samma sätt som i öppningsscenen - allt är sig likt. Tung pessimism, men vackert filmad.