Maze

 Betyg: 3 monument

Det är åttiotal och de hungerstrejkande IRA-fångarna har just gett upp då tio av deras kamrater avlidit. I världens modernaste och säkraste fängelse, Maze, planerar de överlevande en rymning bara för att bevisa för omvärlden att de inte är besegrade. Rymningen kräver att de byter taktik och istället för konfrontation visar samarbetsvilja inom murarna. Det skapar känsliga lojaliteter mellan några av fångarna och vakterna, särskilt mellan Larry och Gordon. Just den gryende vänskapen, som slås i spillror vid rymningsförsöket, är fint skildrad och känns riktig. Annars är det svårt med heroism, martyrskap, hämnd och fasthållandet vid våld och terrorism. Samtidigt spännande och välspelat.

Mest betonggrått, mycket papperslappar som snabbt byter hand (meddelanden skrivna på cigarettpapper), en samling av Che Guevaras skrifter och ett ärligt samtal om föräldrars ansvar för sina barns framtid som ställer Fjärde budet (2 Mos 20:12) i en ny dager. Har föräldrarna ansvar för att barnen inte ska fastna i samma våldsspiral som de själva? Även om föräldern räknas som hjälte eller martyr? 

Lucky

Betyg: 4 monument

Det handlar om döden och livet, om vänskapen och själen. Om ord och deras egentliga betydelse, om ensamhet och frihet, om att ”egendom är en vanföreställning” och om minnen som bär genom hela livet. Vackert, lågmält med ett fantastiskt soundtrack: Liberace, Mariachi och Johnny Cash. Det är så oerhört långt från Trumps Amerika!

Underbart skådespeleri både av Harry Dean Stanton och David Lynch, fina gamla gubbar som säger en sorts sanningar mitt i åldrandets utanförskap. Intressantast är hälsningen från Matteus 26:21 ”en av er skall förråda mig” och svaret :”ingen fara, det skall vi alla göra”, samt samtalet om ”dödens byråkrati”.

Diarios de motocicleta

Betyg: 4 monument

The Motorcycle Diaries, som filmens engelska title lyder, handlar om Ernesto Che Guevara innan han blev ”Che”. Filmen är baserad på två böcker skrivna av Che Guevara och hans barndomsvän Alberto Granado, vilka är huvudpersoner i filmen. Handlingen kretsar kring deras genensamma resa genom Sydamerika; från Argentina till Venezuela. Under resan förändras Ernesto sin syn på världen, och filmens tagline; Before he changed the world the world changed him passer väldigt bra.

Första delen av filmen är ganska seg, men mittendelen är fantastiskt bra. Då träffar Ernesto och Alberto många från den indianska urbefolkningen, bönder som blivit av med sin jord och nu lever i fattigdom. Då börjar Ernesto förändra sin syn på världen, och syftet med deras resa blir också ett annat. De två vännerna hamnar sen på en koloni för spetälska personer, där de med betydligt trevligare metoder än alla andra hjälper till att bota de sjuka.

Jag har inte mycket koll på vem Che Guevara var, eller vad han gjorde och stod för. Därför var det roligt att se den här filmen, och jag är sugen på att se den ”nya” Che-filmerna från 2008.