Män som hatar kvinnor

Betyg: 3 monument (när jag precis hade sett den)

2 monument (när jag skriver om den ett par veckor senare)

När jag läste Stieg Larssons Millenium-triologi var jag mycket fascinerad av den. Jag slukade böckerna och levde med Mikael Blomqvist och Lisbeth Salander. Att nu se den första boken i filmad version är faktiskt lite av en besvikelse. Men det är inte bara av den ofta uttalade "sanningen" att man aldrig ska läsa boken innan man ser filmen, utan också för att en mycket spännande bok blivit en ganska medioker film. Ibland får jag en känsla av att man velat göra en turistreklamfilm för Sverige. Götgatans folkvimmel i motljus, Riddarfjärden och Stadshuset i kvällsljus, x2000 som plöjer genom den svenska landsbygden, först norrut och sedan söderut. Dessa "naturskildringar" kunde utgå och huvudpersonerna hade kunnat få bli något mer komplexa. En hel del intressant information om deras liv får vi aldrig reda på.

Det som fångar mig i filmen är den ofattbara grymhet som några av männen utsätter kvinnor för. Våldsscenerna är riktigt otäcka. Peter Andersson och Peter Haber, som spelar dessa "män som hatar kvinnor", är den största behållningen med filmen. Vid sidan av dem ter sig både Mikael Nyqvists Blomqvist och Noomi Rapaces Salander som tämligen intetsägande.