Mary & Max

Betyg: 3 monument

Mary & Max är en av de sorgligaste filmerna jag sett på länge. Det är lite anmärkningsvärt eftersom det är två animerade lerfigurer som spelar huvudrollerna. All scenografi och rekvistia är också gjord i lera, om jag förstår det rätt. Filmen utspelar sig både i ett bruntonat Australien och i ett grått New York. Livet är inte så roligt, varken för Mary i Australien eller Max i New York. Hon är ensam och mobbad med föräldrar som har helt andra intressen än sin åttaåriga dotter. Han är ensam och har svårt att förstå människorna och världen omkring honom. Senare får vi veta att Max svårigheter att tolka omvärlden beror på att han är en Aspie (dvs har Aspergers syndrom). I början av filmen skickar Mary ett brev till en slumpmässigt utvald amerikan, för hon vill veta ett och annat om livet i USA och så vill hon ha en brevvän, förstås. Max svarar och en oväntad vänskap uppstår. Det är egentligen hela filmen, vars bakgrund är en sann historia. Adam Elliot, som står för både manus och regi, har själv brevväxlat med en Max i 20 år.