Vackert foto, vackra fjäll, fina närbilder - men för mycket visa upp, för lite gestalta. Det blir övertydligt när ärendet skymmer dramatiken. Spänningen försvinner och kvar blir en vackert filmad pamflett. Det är synd för historien som berättas är viktig och rymmer mer än så. Här finns tonårsuppror, längtan bort, klass- och kulturkrockar, rasism, syskonrivalitet, bildningsresa - men framförallt finns här en spänning kring rätten att få vara sig själv, att få göra sina egna val och inte styras av andra. Tydligast illustrerat av klädvalet; kolt eller klänning. Tyvärr skyms dessa teman av själva idén om tillhörighet, rötter och ursprung. För mig blir det en sorts exotism till slut. Mina tankar går till Jesus som bryter alla band när han säger: "Följ mig och låt de döda begrava sina döda" (Matt 8:22).
Värt att notera är att de psalmer som sjungs i filmen, ps 169 "Fädernas kyrka" och 514 "Ett litet fattigt barn jag är" är hämtade från gamla psalmboken (1937 års psalmbok) och räknas alltså inte längre som psalmer i Svenska kyrkan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar