Touko Laaksonen (1920-1991) är Tom of Finland som redan på 1950-talet började teckna homoerotiska bilder av sjömän och läderklädda muskelknuttar i allehanda sexualiserade positioner. Bilder som befriade, men kanske också stängde inne med sin sterotypi. Oavsett vilket så är Tuoko/Tom en del av 1900-talets historia, vilket filmen om honom också beskriver. Den börjar när kriget slutar. Touko, som är märkt av traumatiska krigsminnen, tas om hand av sin syster och hon hjälper honom till ett jobb som tecknare. Så följer händelse på händelse i kronologisk ordning, ända tills Touko är gammal och fortfarande tas om hand av sin syster när hon kommer för att städa hans lägenhet.
Under all den tid som förflutit har Toukos framgång som gay-rörelsens egen bildmakare varit gömd bakom pseudonymen Tom of Finland. Det är en fascinerande historia om en fascinerande person, men tyvärr fascinerar inte filmen lika mycket. Den är stolpigt berättad och saknar trovärdighet i personporträtten. Dessutom dyker viktiga människor upp utan att förklaras, och andra viktiga får aldrig riktigt den plats de förtjänar, som systern Kaija. Hon finns där hela tiden, men utan att egentligen synas eller vara en egen och verklig person.
Bäst är den kapten som först ser löjtnant Toukos utsatthet i kriget och senare räddar tecknaren Tom från fängelsestraff, men som i sitt eget liv tvingas välja bort sin homosexualitet och hamnar på mentalsjukhus där han ska "botas". När han och Tom möts i sjukhusparken är rollerna ombytta. Den värdige officeren har blivit en stukad patient, och den traumatiserade soldaten har blivit stolt gay. Ett rörande möte som gärna hade fått ta större plats i filmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar