Ett möjligt framtidsscenario? Knappast, men intressant ur andra perspektiv. Handlingen kan vi lämna därhän, den saknar intresse. Det intressanta är relationen mellan Gamla och Nya världen, mellan Europa och Amerika, främst USA, men i förlängningen även det vi slarvigt kallar Tredje världen.
Ett brittiskt forskningsteam slår larm om klimatförändringen, men från sin bas kan de inget göra, bara lämna en sorts grovunderlag för de beräkningar som sedan görs i USA. Det brittiska forskarteamet är vänliga, folkliga; fotboll och familjerelationer tar upp deras tid. Men de tillhör den gamla världen. De går passivt under och tycks på något vis accepetra det. Den gamla världen dör efter att den lämnat ifrån sig det nödvändiga (här fakta om klimatförändringen). De amerikanska forskarna är tvärtom aktiva, drivande och hjältemodiga. Men, och det är nog det viktigaste med filmen, i slutet när USA:s president talar från sin evakueringsort i Mexiko så tackar han för den generositet och gästfrihet som tredje världens länder visat flyktingströmmarna från USA och Europa.
Den Gamla världen går under, den Nya världen kämpar men är beroende av Tredje världen. I sig ett revolutionärt budskap med tanke på hur väl USA och Västeuropa behandlar dagens flyktingströmmar!
En helt annorlunda, men lika revolutionär kommentar fäller de astronauter som följt katastrofen från sin rymdstation; när de stora köldmolnen har skingrats över det norra halvklotet och det är helt tömt på levande människor så säger den ene av dem: "Har du någonsin sett en så klar luft?"
Det är först när mänskligheten gått under som världen kan räddas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar