Betyg: 4 monument
En sovjetisk byggnadsingenjör och en georgisk student råkar av misstag teleporteras från ett grått, socialrealistiskt Sovjet till planeten Pluk i solsystemet Kin-Dza-Dza. En sorts postapokalyptisk ökenplanet där allt vatten gått åt för att tillverka bränsle. De mäniskolika varelserna lever i ett strikt klass- eller kastsystem där den som har gulast byxor får högst ära. De har avancerade vapen, men inget ordentligt språk - de använder egentligen bara två ord som är likalydande där det ena, KOO betyder allt som är bra och det andra, KYOO, allt som är dåligt. Men de kan läsa tankar, så de behöver inte tala så mycket. När de möter någon med högre rang, måste de buga på ett högst löjligt sätt - samt säga koo.
Det är melankoliskt, märkligt och smått bisarrt - som Mad Max-filmerna, men utan våld och spelade i ultrarapid. Mycket lite händer, de köpslår och luras och måste hela tiden förstå vem som är högst i status. Den högsta valutan på Pluk är tändstickor, vilket jordborna har gått om. En mycket udda upplevelse av filosofisk, sovjetisk cyberpunk som på ett stillsamt och effektivt sätt kritiserar både kapitalismens köpslående och sovjethierarkin. Liknar inget annat jag sett förut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar