Blinkande lyktor

Betyg: 2 monument

Kanske var det roligt vid millenieskiftet, då filmen är gjord, men jag vet inte. Just komedivåld är inte särskilt kul, inte fånig dansk manlighet heller. Fyra smågangstrar och barndomskamrater flyr med en väska full av pengar till Barcelona. Men de kommer inte längre än till en förfallen krog i södra Danmark som de långsamt renoverar till en gemytlig dansk kro. Under tiden slåss de, skjuter på allt och alla, gråter, ser på samtliga avsnit av Matador och försöker hålla sig undan den något större gangstern som vill ha väskan med pengarna.

Fånigt, våldsamt och smått absurdt. Märkligast är deras barndomshistorier som skildras i förklarat sommarljus - alla koncentrerade kring ett eller flera runda fönster!? Och bäst är scenen när de i samma sommarljus möts för första gången på järnvägsstationen i den lilla gemytliga danska småstad där de alla växt upp. Manlighet, danskhet, våldskultur ... det är nog vad filmen vill driva med, men det blir inte så roligt. Det enda genuint roliga är när de förväxlar Tove Ditlevsen med Ove Ditlevsen (den store danske poeten!).