Betyg: 5 monument
Det här är en film som inte liknar någon annan jag sett. Den är sällsamt vackert filmad och träffar som ett knytnävsslag i magen på samma gång. Skildringen har drag av både socialrealism och ond saga och de två skådespelarna (Blanca Engström och Lennart Jähkel) gör fantastiska prestationer som tonårig dotter och våldsam far. De animerade sekvenserna med dockor, som berättar farmoderns historia, är mycket uttrycksfulla och levande gjorda.
Visst är det en hemsk berättelse om isolering och misshandel, men här finns också liv och hopp, inte minst gestaltat i berättelsen om farmodern som en gång dansade på bordet. En säregen och gripande film, som tyvärr inte fick priset Dragon Award Best Nordic Film 2016.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar