Betyg: 4 monument
I sin recension i SvD kallar Jan Söderqvist Blue Valentine för en "romantisk tragedi". Det är svårt att tänka sig ett mer passande uttryck på denna film. Det är också svårt att tänka sig en mer vardaglig och välspelad film än denna. MichelleWilliams bara är Cindy, både som förälskad ung student och som trött, yrkesarbetande mamma.
Det är en lågmäld film, men där katastrofen hela tiden lurar bakom vardagligheterna. Det börjar med en katastrof i det lilla när dottern i familjen ropar högt på sina föräldrar för den älskade hunden är bortsprungen. Jag tycker om att Blue Valentine skildrar svårigheten att leva i en relation utan att göra det svart-vitt. Det är inte så enkelt att en är dum och en är snäll, utan båda är svåra att leva med, bär på sin historia och sina drömmar. Det är inte alltid det fungerar, trots att man gör sitt bästa. Men trots att det inte alltid fungerar kan kärleken ändå finnas där.
29 oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar