Toy Story 3

Betyg: 3 monument

Egentligen är det en politisk film; det småborgerliga familjeidealet (Woody, Buzz Ligthyear och de andra) ställs mot kollektivets förförande diktatur (Den smultrondoftande björnen och hans hejdukar). Eller så är det inte alls så, utan en film som på ett radikalt sätt skildrar den kristna människans frihet. Att få leva ut sina drömmar är inte frihet - det visar sig vara korrupt och mer förtryckande än något annat, friheten ligger istället i relationerna. Det är relationen till Andy - fast han slutat leka med dem - som håller gruppen samman, det är i relationerna den kreativa leken blir till och fantasin blir fri. Den smultrondoftande björnen har inga relationer och är därför ofri och går under, symboliskt fastbunden vid kylaren till en sopbil. Det är relationerna som håller dem samman och som gör att de kan offra sig för varandra - så att de till slut överlever och når det mål som de är skapta för: leken = paradiset.

Man kan också se den som en spännande äventyrsfilm där leksaker har huvudrollen och sopbilar är lika med ond bråd död.