17 november 2011

Thor


Betyg: 1 monument

Vi kan kalla det vikingamodernism, eller kanske bara klassisk Science Fiction. Stiliga städer i främmande världar, där män i skägg och blänkande bröstharnesk talar tydligt om ledarskap. Snyggt, men livlöst. Egentligen en historia om att hitta sig själv (som nästan alla andra historier), men också om faderskap, vänskap och kärlekens förändrande kraft (känns det igen!). Asaguden Tor förpassas till jorden, möter kärleken och blir en bättre människa/gud. Banalt och livlöst. Kanske fungerar det som tecknad serie, eller TV-spel, men det bär inte en hel film.

Bäst är mannen med de grillade korvarna vid kratern där Tors hammare Mjölner har slagit ner. En människa som fullkomligt struntar i hjältar, gudar eller himlafenomen men som ser ett tillfälle att tjäna en slant. Befriande, faktiskt!

Märkligast är att Mjölner är prydd med en symbol som åtminstone jag förknippar med treenigheten och den kristna gudsbilden. Kanske fullt naturligt då vi har i princip all information om asatron från kristna munkar som skrev (ner) gudasagorna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar