Carol

Betyg: 3 monument

Tablåer och minutiöst designade scener avlöser varandra. Här finns människor, men de är inte särskilt levande, mer schabloner, eller typer. Det är snyggt, välspelat och välgjort, men ack så långsamt. Bortsett från långsamheten så är det nog så att filmen bör ses som en 50-tals pastisch - då kan jag förstå tablåerna och den bristfälliga gestaltningen. Som femtiotalsfilm är den fantastisk, men som film 2016 är den inte lika imponerande. Nu skulle det inte ha varit möjligt att göra en film på femtiotalet om kvinnlig kärlek och sexualitet, naturligtvis, så vi får se den nu istället. Både bra och sorgligt på samma gång.

Kan inte undgå orden ur Ruts bok "Dit du går, går också jag och där du stannar, stannar jag" (Rut 1:16). Slutscenen, som är riktigt bra, svarar mot de orden.