29 november 2020

Sverige åt svenskarna

 Betyg: 2 monument

Från kosmos till kaos. De första ord vi hör är ur skapelseberättelsen i första Mosebok (Allan Edwall läser på tyska!) och det slutar med ett slag där i princip alla dör utom den svenska hären som kommer försent. Däremellan, dans, trams och fånigheter. Det är också filmens öde; en god idé från början med ett katastrofalt resultat. Det lär vara den största filmfloppen i Sveriges historia.

Påhittat fjortonhundratal med parodisk strid om den svenska kronan mellan engelsmän, fransmän, tyskar och svenskar, alla i mer eller mindre hemmagjorda kostymer, obefintlig regi och klumpigt foto. Men med Sveriges absoluta skådespelarelit. Det hjälper inte. Det som möjligen hjälper lite grann är musiken (Carl-Axel Dominique) som fiffigt skildrar respektive land. Vid sidan av musiken är det språkliga rätt kul, med stolpig tyska, svengelska och hittepåfranska. Roligast är nog ändå när den fåniga svenska tronpretendenten ständigt utbrister: "Negativa människor är det värsta jag vet", så fort han blir motsagd. 

Här förekommer också Jungfru Marie offerlamm, doande nunnor, en parafras på den Apostoliska trosbekännelsen och en gestaltning av Herodes möte med de österländska stjärntydarna (Matteus 2). Det mesta annat är värt att glömmas bort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar