Det finns något unket i den nationalistiska sagan om "den goda kungen". Kungen som ger folket frihet, kungen som garanten för demokratin (även om det är trettonhundratal som här). Troligen är det en idé som mer hör hemma i artonhundratalets nationalromantik än i den egentliga historien. Och den blir extra unken i vår tid av nationalistiska projekt och antidemokratiska drömmar.
Som berättelse är filmen alltför tunn och varken snön eller det majestästiska landskapet (tydligen Montana - ty det var billigare att filma där) hjälper upp det hela. Mest handlar det om nederlag och förräderi, om vinter och svårläkta sår, om storslagna landskap och få människor, om att hedra sina döda och om Guds vilja. Här finns den mytompsunna berättelsen om Robert Bruce och spindeln med, liksom en bön för maten som tycks vara hämtad från modern frikyrklighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar