Suggestivt med snygga fokuseringar och bildvinklar. Artonhundratalet fångat genom fabriksrök, avloppsrör och klaustrofobiskt inredda borgarhem. I centrum en historia om människovärde som är lika aktuell idag, som i det sena artonhundratal när filmen utspelas, som det åttiotal när den gjordes. Ingen människa är "bara en vägg", varje människa är en egen individ. Det är en grundläggande kristen tanke, vilken förstärks av den tidiga recitaionen av Psaltarens 23:e psalm.
Ganska långsamt, mindre "Lynch" än hans andra filmer, men han finns där just i kameraarbetet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar