Det är märkligt att se nästan exakt samma tema och i stort sett samma berättelse som i Ipman och Ipman 2, dvs Kinas förödmjukelse under västerländskt förtryck och hur kung fu blir det som räddar landets heder. Men nu är det tidigt nittonhundratal med fascinerande miljöer och en idyllisk landsbygdsskildring. Den stora skillnaden är att där filmerna om Ipman är inriktade på politik och landets ära, så handlar det här mycket mer om existensen, människan och livets mening.
I grunden Kon Fu Tse, men det ekar av både Paulus ord ur Romarbrevet "Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill det gör jag" (Rom 7:19) och Mao lite då och då. Här finns en dopscen där den nya människan träder fram och en slutscen där de knutna nävarna höjs till taktfasta rop om enighet. En enighet som dock inte handlar om klass utan om nation - men en hel del Mao i det också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar