Betyg: 1 monument
Kanske är allt ironiskt. Kanske är den fåniga intrigen bara ett sätt att beskriva samtidskänslan, kanske är upplevelsen av att de skolpjäser vi satte upp på högstadiet var betydligt bättre medveten, kanske är de stela ansiktena en beskrivning av alienation, kanske är de upprepade replikerna ett uttryck för meningslösheten, kanske är det meningen att skådespelarna ska bete sig som barn - fast de är vuxna, kanske är jag helt fel generation för att uppskatta den här filmen...
Bäst är ändå stockholmsbilderna. Se Darling av samma regissör istället. En lysande film av som har allt det som saknas här.
02 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar