Betyg: 3 monument
Handlingen kan vi lämna därhän, alltför konstruerad, egentligen helt ointressant och inte så enkel att följa med i. Men handlingen har en poäng och det är att göra mötet mellan Julia Roberts (Samantha) och James Gandolfini (Winston) möjligt. Utan ramhandlingen skulle han aldrig behöva kidnappa henne och vi skulle missa en fantastisk dialog på små syltor, i bilen, på hotellrum i Las Vegas om kärlekens väsen och livets möjligheter. Lysande skådespeleri och spännande samtal i god själavårdstradition. Sedan lägger sig Brad Pitt i (Samanthas pojkvän Jerry) och det går helt enkelt åt skogen, både med Winston och Samanthas samtal och med filmen som helhet.
Men det är nog så att utan Jerry, blev det inget samtal. Han och hela den fåniga historia som kretsar kring honom behövs för att det goda samtalet ska bli av. Ungefär som livet är, för att komma till det goda samtalet behöver ofta något hända, något som inte självklart är av godo...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar