Betyg: 4 monument
Med start hos Goya och de franska arkebuseringsplutonerna under
spanska självständighetskriget undersöker Buñuel den borgerliga frihetstanken - rätten att göra det du vill och ängsligheten att göra som alla andra. Men på sitt eget absurda sätt med lösa associationer och mycket humor. Vi får möta gravskändare, en Emu, en seriemördare, två polischefer, en man som i smyg ger småflickor vykort på franska sevärdheter som vore de pornografiska, en cancerpatient, en hänsyftning på Lukas 17:2, en pansarvagn som jagar räv, fyra munkar som först ber en innerlig bön till Josef samt Herrens bön, för att sedan dricka whisky och spela kort ... Elegant flyttar sig kameran från den ena till den andra situationen genom glidningar och fokusskiftningar.
Lite svårbegripligt, men underhållande. Bäst är den högborgerliga pappan som utbrister, "Jag är så trött på symmetri" och sedan flyttar de förgyllda ljusstakarna en liten bit på spiselkransen. Roligast är nog brevbäraren som kommer klockan tre på morgonen, eller ännu hellre undervisningen på polishögkvarteret - en ren fars där poliser ständigt passerar ut och in och föreläsaren aldrig kommer till saken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar