Söndag , satans söndag

Betyg: 4 monument

Det handlar mycket om telefoner. Telefoner som ringer, telefoner som kopplas, telefoner som det talas i, telefoner där ingen svarar, telefoner som väntar på signaler som inte kommer... Det talas till och med mer i telefon än det röks cigaretter, bara det!

En ung lovande konstnär lever med en manlig och en kvinnlig älskare - de känner till varandra, är en del av samma cirklar och tolererar varandra. Men när konstnären får ett erbjudande att åka till New York så ställs relationerna på sin spets. Ganska alldagligt, men fint spelat om längtan, flykt och den så svårfångade kärleken. Finaste scenen är när de två älskarna i varsin bil en natt möts med blickarna fästa mot den gemensamma älskarens fönster. De ser inte varandra, det är bara vi som ser bilarna mötas. Enkelt och elegant.

Vi får i detalj följa torah-läsningen i synagogan, se märkliga gatubilder med udda människogäng, möta en hund som heter Kenyatta och barn som röker gräs och tycker att kritiken mot deras beteende är borgerlig. Kort sagt: 70-tal.