Den börjar ikoniskt med den svartklädda kvinnan längst ute på piren i den kraftiga vinden. Vindhöljd, dunkel, lockande, svåråtkomlig... eller en kvinna som slåss för sin frihet i en tid då det knappast var möjligt. Vetenskap, konservativ tro, modernitet och naturromantik. Den nyfödda darwinismen möter den hycklande viktorianska moralen. God idéhistorisk bildning, fantastiska vyer från Englands sydkust, göken gal, hackspetten slår genom skogens kör av sångfåglar. Det är vackert och intelligent gjort med ett mycket bra manus i nobelprisklass (Harold Pinter).
Jag minns romanen, fascinerande och omvälvande. Jag minns också filmen när den kom, men ser annat idag. Mer identitetsproblematik, mindre romantik. Mer idéhistoria, och fågelsång, mindre känslomässigt engagemang. Kanske har den inte åldrats helt väl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar