Handlar det om klass, kön eller etnicitet? Mötet mellan börsmäklaren Monsieur Joubertoch de spanska hembiträdena som bor på sjätte våningen i samma hus? Är underklassen så mycket lyckligare än överklassen? Är kvinnor så mycket mer levande än män? Är spanjorskor så mycket mer levnadsglada än fransyskor? Knappast, men dessa schabloner bär filmen. Det börjar ändå ganska bra, Monsieur Joubert blir en sorts symbol för godheten - han använder både sina pengar och sitt inflytande för att göra livet lite bättre för hembiträdena. Men när han själv flyttar upp på sjätte våningen så tappar filmen styrseln. Det är klart att det finns en charm i mötet mellan de djupt troende katolska kvinnorna och den rationelle Monsieur Joubert, men när det utvecklar sig till en kärlekshistoria blir det bara dålig film. Från att ha varit en möjligt politiskt intressant film blir det bara en fantasi. En äldres herres sådan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar