Är det en film i genren kristen apologetik? Kanske, men nog inte. Korsfästelsescenen i fånglägret är för grym för det. Ernest Gordon tas till fånga under strider mot japanerna under Andra världskriget och överlever flera års fångläger och slavarbete. Erfarenheten formar hans beslut att bli präst. I viss mån är det begripligt. I centrum står krigets grymhet och människans utsatthet när värdigheten tas ifrån henne. Kvar finns den tunna hinnan av mänsklighet, så lätt att trasa sönder, men möjlig att reparera genom förlåtelse och försoning. Stundtals förfärligt, stundtals på gränsen till romantisering av lidandet. "There is suffering before glory - there is a cross before the crown".
Poängen ligger nog ändå i det allmänmänskliga: här är det japaner som står för grymheten, på annan plats i världen var det européer, långt senare i Vietnam var det amerikaner, i sextonhundratalets Nordtyskland var det svenskar... Kriget lockar fram barbari och grymhet. Det finns ingen romantik i det.
Jag tror Ernest Gordon blev en god präst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar