Bilden på omslaget till programkatalogen för GIFF15 kommer från den japanska filmen Still the water, som bl a handlar om ung kärlek. Sekvensen när Kyoko och Kaito simmar nakna som delfiner i det blå havet är också inklippt som en del av den officiella GIFF15-filmen. Jag gissar att detta är en film som kommer att gå upp på de svenska biograferna, men tills dess finns möjlighet att se just denna film på Cinemateket på Spegeln i Malmö ikväll och flera andra av Naomi Kawases filmer längre fram i vår.
Vattnet symboliserar inte bara ung kärlek och sexualitet, utan minst lika mycket liv och död. En person hittas drunknad precis i början av filmen, och det blir upprinnelsen till den berättelse vi får se. Överhuvudtaget är naturens krafter påtagligt närvarande på den sydjapanska ön där det hela utspelas, och där de gamla traditionerna lever sida vid sida med det mer moderna livet.
Även om de unga Kyoko och Kaito är huvudpersoner så är det Kyokos kärleksfulla föräldrar och hennes mammas svåra sjukdom som stannar kvar i mitt minne. Sällan har jag sett döden och döendet skildrat med sådan värme och värdighet på bio. Detta är något så märkligt som en film om döden som man blir glad av. Som bonus finns flera fina scener där mat tillagas och äts. Mycket aptitretande!
Ja, kärleken i Kyokos familj bär jag också med mig
SvaraRadera