Betyg: 4 monument
Efter filmen, som vi såg på Draken 30/1, berättar huvudrollsinnehavaren Bianca Kronlöf och regissören och manusförfattaren Ronnie Sandahl om arbetet med Svenskjävel. Då blir det uppenbart för mig att en av anledningarna till att jag tycker om den här filmen är att den har ett före och ett efter. Det har hänt något innan filmen börjar, och livet för personerna i filmen fortsätter när den slutar. Ämnesvalet är också intressant. När fler och fler unga svenskar söker sig till Norge och framförallt Oslo för att arbeta, skapas en ny arbetarklass, ett tjänstefolk som både hyllas för sin goda service och hånas för att de är loosers. Dessa människor har inte berättats om förut, enligt regissören/manusförfattaren. Är det då en angelägen och bra film? Ja, tre av fyra tycker det.
Personerna i filmen är sammansatta och att deras relationer utvecklas och förändras. Det är inte självklart att den som har till synes minst makt har minst möjlighet att påverka och förändra. Och det finns fler saker jag gillar, t ex lillasyster Siri och storasyster Ida i familjen där huvudpersonen Dino (Bianca Kronlöf) extraknäcker som hushållerska. Ida, som spelas otroligt bra av den unga norskan Mona Kristiansen är förresten min idol. Se själva när Svenskjävel går upp på biograferna i slutet av mars.
07 februari 2015
Svenskjävel
Etiketter:
#giff15,
4 monument,
Kvinnlig ensamhet,
Kvinnlig vänskap,
Norge,
prat-film,
Relationer
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min favorit pga små normbrytande detaljer
SvaraRadera