Betyg: 4 monument
Återigen en film som fullkomligt svämmar över av sommar - det är nästan så du kan känna doften av solvarmt gräs. Jag vet inte hur Bo Widerberg gör det, men det är något med kameraarbetet, vinklarna, zoomningen, fokuset - att det alltid är en del av bilden som är ofokuserad. Och så till detta Mozarts pianokonsert, en nödlösning då den beställda musiken inte passade. En nödlösning som blivit klassisk och är helt kongenial!
Om lyckan och olyckan. Lyckan varar hos det förälskade och förrymda paret tills dess att en vinflaska välter ut på en picknick - så olycksbådande - och filmen vänder och går mot olycka: upptäckt, flykt, pengabrist och hunger. Vacker spelat med mycket allvarligt mitt i lättheten. Kriget och nationalismen gisslas, människan som människa hyllas. Roligast är att de byter Bibeln mot Strindberg när de tar in på hotell. Vi kan fundera på varför filmen börjar och slutar med SvPs 199 "Den blomstertid nu kommer". Är det för att markera det somriga, eller för att markera "lusten" och "fägringen" hos de älskande ..?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar