Fantastiska klippformationer, svartklädda romerska soldater på bergsryggarna likt apachekrigare, stiliga kamelsilhuetter mot fullmånen... och allt i stort sett bibelcitat, men omkastat och hopsatt på ett elegant sätt. Bäst är Max von Sydow som en stillsamt mild och vänligt bestämd Jesus. En mastodontfilm från 1965 som känns mycket kvar i sextiotalet och kunde varit betydligt kortare. Ändå elegant filmad, oväntade biroller, fin skildring av innerligt troende människor, gott skådespeleri och ett fantastiskt sceneri långt från verklighetens Galiléen. Bland Jesusfilmerna en av de stora klassikerna.
Särskilt tyckte jag om när Jesus samlar de första lärjungarna under en bro och talar lågmält till dem medan olika representanter för delar av den tidens samhälle passerar ovanför. Evangeliet mitt i samhällslivet, men lågmält berättat, utan megafon, för den som böjer sig ner över brokanten och lyssnar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar