Betyg: 3 monument
Det börjar i en celldelning, fortsätter med mutationer och DNA-förvränginingar. Utgångspunkten är en oskyldig kommentar i filmens början "Gud gjorde ett misstag, glömde släcka i hallen" - när de ser månen i dagsljus. Hela skapelseordningen är satt ur spel i det område som omges av skimret. Blommor, djur, träd, växter, människor - de förändras, muteras och blir del av varandra. Det är kaotiskt och ganska obehagligt. Samtidigt så berörs också utsagan i Uppenbarelseboken: "Se, jag gör alting nytt" (Upp 21:5).
Intressant med enbart kvinnor i huvudrollerna, men synd att deras vetenskapliga kunskaper inte utnyttjas. Och varför är det just kvinnor som kan tala om självdestruktion? De går under på olika vis, av olika orsaker. Det är i sig intressant, men det vore mer intressant om de fick utvecklas lite mer.
Bäst är Crosby, Stills & Nash i "Helplessly hoping", det kan inte hjälpas.
18 mars 2018
Annihilation
Etiketter:
3 monument,
Död,
Existens,
Feel-bad-film,
Kvinnlig vänskap,
Miljö,
Psykologi,
Science-fiction,
USA
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar