Snyggt, stilfullt och drabbande. Liv och sjukdom, hopp och förtvivlan. Den eleganta Cleo misstänker att hon har cancer, hennes ytliga liv med älskare, skivinspelningar och klädköp blir ointressant. Vänskapen prövas, men inte heller den håller. Det blir en främling, lika främmande som hon i livet och lika ensam, som kan bryta vallen och nå bakom masken. Han på väg till kriget i Algeriet, hon på väg till sjukhuset för provsvar och cancerbesked. Två männsikor som möts. Så enkelt, men så svårt att skildra - men Agnès Varda gör det utan sentimentalitet och utan romantik. Just enkelt och rättframt och kanske just därför drabbande.
På något vis är det en illustration av Lukas 11:8, om den påträngande gästen som får vad han behöver. Antoine är just så påträngande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar