04 juni 2018

Jack the Giant Slayer

Betyg: 3 monument

Det börjar med högläsning av Sagan om Jack och bönstjälken, i en sorts ahistorisk medeltid, eller "sagotid", sedan utspelar sig hela historien igen, men ur en lite annan vinkel. Avslutningsvis läses den en gång till och vi förflyttas på ett intelligent sätt till modern tid.

Egentligen är det en sorts teologi i botten, med en kosmologi där människorna bor på jorden och Gud högst i himlen, däremellan regerar jättarna. På så vis blir det en kommentar till den märkliga texten i 1 Mos 6:1-4. Men jättarna är inga "hjältar" (1 Mos 6:4), de är stora, starka, ganska dumma och fula så att de mer liknar troll än något annat. Och just om vi betraktar dem som troll blir slutscenens moderna blinkning till Brexit intressant. Vad står nu emot de Europeiska trollen när Storbritanien lämnar EU?

Annars är det ganska snyggt gjort, men dåligt skådespeleri där jättarna ändå är bäst. Roligast är jättarnas namn t ex Fi, Fo och Fum och här finns till och med en jätte som heter Finn!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar