Playground

Betyg: 4 monument

Med benhård konsekvens får vi se livet i skolvärlden ur barnets perspektiv. Allt är filmat i barnets ögonhöjd och det som sker runtomkring är mest en ljudmatta och en diffus rörelse av kroppar. Jag har nog aldrig sett en film som så entydigt i sin kameravinkel varit solidarisk med de filmen skildrar. Fascinerande, men också skrämmande då barnets utsatthet kryper under skinnet och även jag blir en del av spelet på skolgården mellan mobbare och mobbade, mellan de som föraktar och de som föraktas, mellan de svaga och de starka.

Ett sykonpar börjar i en ny skola och i den allra fösta scenen lovar storebror att ta hand om lillasyster - så blir det inte, snarare tvärtom till en början. Relationen mellan syskonen förändras, den svaga blir den starka, liksom den mobbade blir mobbaren. Filmen bygger på dessa förskjutningar i positioner, blixtsnabbt kan de förändras - så är det att vara barn. Ena stunden inne i värmen med bästa kompisarna, nästa stund utfrusen och ensam. Det är grymt, men i slutscenens förtvivlade fasthållning kan vi läsa in en möjlig försoning. Utifrån den här filmen blir det självklart varför barn har en särställning i Svenska kyrkans liv enligt kyrkoordningen - att stå på de utsattas sida är kyrkans uppgift!