Utan några som helst förväntningar ser jag bröderna Coens True Grit. Western har nämligen aldrig varit en genre som tilltalat mig särskilt mycket. Men True Grit har inte bara en äkta westerns alla ingredienser - det karga landskapet, de skarpladdade skjutvapnen, de snabbspringande hästarna, de vidbrättade hattarna, den stora ensamheten och den obegripliga dialekten - det är också en film om den lilla människans stora hämnd. Dessutom är Jeff Bridges strålande som den både bittre och omtänksamme gamle sheriffen Rooster Cogburn.
Det är också en otroligt vacker film om ett otroligt sorgligt och ensamt liv. Orden hämnden är ljuv passar dåligt här men vägen till hämnden, dvs bröderna Coens version av True Grit, är en oerhört ljuv filmupplevelse. Och efter att ha sett denna står nu True Grit från 1969, med John Wayne i rollen som Rooster Cogburn, högt upp på min önskelista över filmer att se.
Jag såg den också helt utan förväntningar och tyckte mycket om den! Minns den som mycket välspelad.
SvaraRaderaBåde välspelad och välgjord. En snygg film, helt enkelt. Det gillar jag. Kul att du också tyckte om den.
SvaraRadera