Kärlek 65

Betyg: 3 monument

Kanske Bo Widerbergs snyggaste film, men också den mest självupptagna och definitivt inte en av de bästa. Börjar rappt med snygga scener, Inger som tar av sig lösögonfransar, lösnaglar, bh-kupor i en sorts suverän vardaglighet - sedan vackra bilder från stranden runt Kåseberga och Skillinge, särskilt när Keve vandrar med dottern på stranden och vi följer dem genom ett staket med grova stolpar. Skuggor, ljus, vinklar panoreringar - allt är elegant. Men det tappar fart efter en knapp timme och sedan blir det för alltför långsamt och pretentiöst med stillsam pianomusik till stillsamma bilder.

En filmregissör (tydligt Bo Widerberg själv) spelad av Keve Hjelm bor med sin familj, och sina vänner som kommer och går, på en skånegård där de flyger med drakar, helsteker gris, samtalar ibland och är mest olyckliga. Samtidigt reser han till Stockholm och möter sin älskarinna. Det lite speciella är att alla skådespelare har sina riktiga namn; Inger (Taube), Keve (Hjelm), Evabritt (Strandberg), Björn (Gustavsson), Ann-Marie (Gyllenspetz), Kent (Andersson). Trots att Bo Widerberg tydligt har sagt att detta är en horisontell film utan Gud (i kontrast til Bergmans filmer), citeras Matteus 22:14 - i gamla översättningen förstås!