Betyg: 4 monument
Det är sextiotalselegant tecknat och dessutom en bra histora. Det bästa är att det är Pongo själv som berättar om hur hans husdjur (husse), lever ensam och behöver sällskap och hur han lyckas få honom att träffa ett annat husdjur som senare blir matte. Ironiskt och stilfullt. Sedan följer själva storyn med den onda kvinnan som kidnappar 101 dalmatinerhundar för att göra en prickig kappa av dem och hur de lyckas rymma med hjälp av andra djur och skurkarna till slut får sitt straff.
Vi får vara med om död och uppståndelse, vådliga färder genom natten och en stark solidaritet hundar emellan. Bäst är skymningsskallet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar