Betyg: 4 monument
Allt börjar med fågelsång, men slutar med civilisation och svart pedagogik. En pojke hittas i skogen de sista åren på 1700-talet och då han inte talar tas han för att vara dövstum. Dock visar han sig kunna höra alldelse utmärkt när han behöver och så småningom lär han sig tala några ord. Vad som händer sedan vet vi inte, filmen slutar ganska abrupt när han varit hos sin välgörare Dr Jean Itard (spelad av regissören Francois Truffaut) ett par år. Då kan Victor som pojken kallas skilja mellan en sax och en hammare, be om mjölk skriftligen och förstå orättvisa. Det sista gör honom till en moralisk varelse och doktorn är nöjd.
Det fascinerande med filmen är inte berättelsen eller Dr Itards moraliska tankar utan Jean-Pierre Cargol som den (troligtvis) tolvårige vildpojken, Victor. En enastående rollprestation för ett barn! Vid sidan av Victors skådespeleri är det intressant att se de andra barnen på barnhemmet och deras kommunikation med teckenspråk - frågan är om det fanns ett utvecklat teckenspråk så tidigt i Frankrike.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar