Den gamle varietétrollkarlen ser sig utkonkurrerad av moderna rocksångare och beger sig ut på en sista turné. Det är mycket vackert, fantastiska akvareller över Edinburgh och fina personporträtt. Men alltför långsamt, och genomsyrat av en sorts åldrande och nostalgisk syn på modernitet och kvinnor. Inte helt fräscht. Men teckningarna är fantastiska och idén att egentligen inte ha något tal eller någon dialog alls är intressant. Ett och annat utrop förekommer, men annars är det gester och minspel som driver berättelsens framåt, vilket i viss mån bidrar till att det går så långsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar