Svindlade vackra bilder från Finnmark. Dock är det inte skönheten som är poängen, snarare att det är en gränstrakt; geografiskt mellan Ryssland och Norge, tidsmässigt mellan vikingatid och nutid och nog också en sorts psykologisk gränstrakt mellan relationernas sammanbrott och sammanhållning. Men egentligen en film om en pappa och en tonårsdotter. Eller helt enkelt en äventyrsfilm om arkeologer, vikingagravar, ett hiskeligt monster och bra barnskådespelare.
En runsten som tros vara en karta visar sig vara en varning. En vän som tros vara pålitlig, visar sig vara den som sviker. En pappa som aldrig håller vad han lovar, visar sig vara den som räddar.
Den mest teologiska referensen är till Uppenbarelseboken (Upp 20:2), det närmaste Ragnarök vi kommer i Bibeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar