Betyg: 2 monument
Märkligt är att universum och vår galax blandas samman, att samma scen återkommer flera gånger, att en skådespelare håller en mantel för ansiktet för att vi inte ska se att han är en stand-in (vilket är ganska uppenbart) och att skådespeleri kan vara så platt.
Intressantast är citatet från Joh 15:13 och idén att vi har samma Gud som rymdvarelserna.
Betyg: 3 monument
Det är mycket stilfullt. En sorts äreräddning av en av Holywoods mest utskrattade regissörer: Edward Wood Jr. Och visst kan vi känna sympati, men faktiskt inte så mycket förståelse. Varför gör han så dåliga filmer? Varför accepterar han så usla skådespelare? Varför repeterar han så lite och varför släpper han igenom dålig rekvisita och dålig klippning? Ett svar som ges är penningbrist. Han har helt enkelt inte råd att göra kvalitetsfilm. Men det är en alltför enkel förklaring. Hans filmer och hans filmgärning förblir ett mysterium.
Det skulle ha kunnat vara en kärleksförklaring till filmen som sådan - men det är det inte. Filmskapandet är mest bekymmer och hårt abete, däremot kan den ses som en film om vänskap, som inte alls har med film att göra. Vänskapen mellan Ed Wood och den åldrade Bela Lugosi är mycket fint skildrad och Martin Landau som Bela Lugosi är fantastisk. Annars är det roligt med "Supersvensken" Thor Johnsson och ett massdop som inte kan betecknas som annat än nöddop.
Betyg: 3 monument
Om migrationens problem, om rotlöshet, familj, heder, sexualitet och våld. Rocco och hans tre bröder emigrerar med sin mamma från södra Italien till Milano där den äldsta brodern redan bor. De kommer mitt i vintern och har ingenstans att bo. Fattigdomen och arbetslösheten märker ut dem. Men de överlever. En av brorsorna får jobb på Alfa Romeo, en försöker sig på en karriär som boxare medan Rocco själv arbetar på ett tvätteri bland kvinnor. Efterhand dras historien ihop kring en kvinna som både Rocco och hans storebror förälskar sig i och när katastrofen är ett faktum ser Rocco ingen annan utväg än att trots sitt eget motstånd ge sig in i proffsboxningens värld. Manligheten besegrar allt annat - det är tragiskt och ganska svårsmält, men nog realistiskt i en syditaliensk macho-kultur. Där också Gud finns med med sina straff och belöningar - t ex snön som kan ge inkomster i form av snöskottning.
En alltför långsam och lite seg film, där det dröjer nästan halva filmen innan det går att riktigt skilja ut vilken broder som är vilken. Men en god skildring av Italiens modernisering och om motsättningen mellan det agrara och det industriella - skildrat i brödernas olika förhållningssätt. Det mest udda är att Roccos främsta seger i ringen sker mot en svensk boxare!
Betyg: 4 monument
Resan blir en resa genom sorg och försoning då Alvin och hans bror inte talat med varandra på över tio år. Människor som kommer i hans väg: cyklister, en gravid flicka på rymmen, en kvinna som ideligen kör på hjortar, ett par tvillingar som lagar gräsklippare, en gammal frontsoldat blir alla en sorts spegelbilder av honom själv och hans canossa-vandring till brodern han vägrat tala med.
Då och då bryts bildflödet av en skördetröska i arbete, eller en stjärnhimmel. Skördetröskans utmätning av tiden står mot stjärnhimlens tidlöshet. Så blir det en film om tiden, om att åldras och vad vi gör med den tid vi har. Vackert skildrat och fint spelat.
Betyg: 4 monument
Mörker, ljus. Ensamhet, gemenskap. Kontroll, frihet. Sexualitet, oskuld. Skräck, lugn. Liv, död. Se där, teman i denna mörka, men ändå färgsprakande film om filmen som glädje och plåga. En ung man med kamera filmar lättsamma kvinnor samtidigt som han mördar dem och de i kameran ser sitt eget dödsögonblick. Det är själva rädslan som triggar honom. Hemma har han ett dolt mökrum med visningsrum och han arbetar naturligtvis på ett större filmbolag som assisterande kameraman - så film finns med hela tiden.
Under sent femtiotal blev psykoanalysen i ropet igen och i bakgrunden spökar den unge mannens barndom där pappan, en berömd vetenskapsman, använde pojken som försökskanin i experiment kring rädsla - med konstant filmande som redskap. Kanske lite för enkelt, men det gör inte så mycket då filmen är mycket välgjord - från de första scenerna vi ser genom den unge mannens kamera till hans försök att bryta med sitt beteende. Slutscenerna är dock det sämsta, från att ha varit nervigt och obehagligt, blir det långsamt och segt i den sista scenen.
Här förkommer två kors, ett som den unge mannens unga granne bär runt halsen och ett som markerar var ett av hans offer ska stå. Det ena hjälper och skyddar, det gör inte det andra. Bäst är den whiskydrickande, blinda och sanningssägande granndamen - den unga kvinnans mamma.
Betyg: 3 monument
Om civilisationen och det vilda, om enfaldiga fäder och förälskade tonåringar, om överbeskyddande mammor och mormödrar med mer än krut i, om märkliga varelser och TV:ns förbannelse. Fånigt, javisst! Men också ganska roligt och väldigt feministiskt på sitt vis. Bäst är ändå alla blinkningar till filmhistorien; Sagan om ringen, Star Wars, King Kong och även Bibeln - förbudet att äta frukten från trädet som ger kunskap om gott och ont (1Mos 2:17), dock rör det här sig om bananer.
Betyg: 2 monument
Människorna på jorden är förslavade av en överlägset intelligent ras, psychlos, som dyrkar profit över allt annat. Alla gudar är döda eller så har de övergivit människorna och de få människor som överlevt som slavar eller jagade som villebråd får klara sig på sin egen intelligens och styrka. Men först måste de lära sig, både det ena och det andra. Mycket pedagogik i denna film som följer scientologyrkans program för en bättre mänsklighet.
Allt är mycket märkligt, från det usla skådespeleriet till de udda kameravinklarna och det faktum att ingen horistontlinje är riktigt rak. Psychlos fula dräkter med enorma platåboots är också något mycket märkligt, liksom deras skumma näsklämmor. När John Travolta dyker upp som superskurken är det svårt att hålla sig för skratt - vilket nog inte är meningen. Men märkligast är nog själv plotten och den pedagogiska idén där den supersmarte skurken lär upp människoslavarna att hantera psychlos teknik, vilket naturligtvis blir psychlos undergång - det förstår vi ju från början. Allt detta gör den så dålig att den är sevärd.
