Betyg: 4 monument
Monsieur Cinéma söker på sin ålders höst någon som kan underhålla honom med hjälp av hans egna minnen. En ung filmvetare söker tjänsten och får den. Hon i sin tur lever med en man med regissörsdrömmar. Det är i grunden storyn. Inte mycket till story, men en fantastisk film som tar oss genom filmens historia i snabba, eleganta och ibland halsbrytande klipp och referenser - här kommer bröderna Lumière nerför trappan med lysande glödlampor fastsydda på kostymerna, här dyker Hanna Shygulla upp som en åldrad vamp med integritet, här spelar Marcello Mastriano ett parti dam medan Riddarfalken från Malta står prydligt i ett hörn.
Varje scen är fylld av filmreferenser: fotografier, saker, repliker, filmaffischer, filmklipp eller händelser ur berömda filmer - som att cykeln blir stulen av en man i sliten italiensk fyrtiotalskostym. Agnès Varda är lekfullare än vanligt och det är underbart att se och vara med om.
Monsieur är rädd för att dö, rädd för att försvinna som död och därför försöker han ständigt betvinga döden - men egentligen handlar filmen om det som inte kan dö. Monsieur Cinéma kan vara lugn, filmen som sådan är odödlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar