Vajande durragräs, kraftfulla sånger och en brutal ockupationsmakt. Kina under tjugo och trettiotal, brännvinstilverkning, kärlek och motstånd mot den Japanska ockupationen. I centrum står berättarens farmor som gifter in sig i destilleriet, och runt henne samlas männen. Men trots hennes starka position känns kvinnosynen ganska ålderdomlig, visst filmen är från sent åttiotal - men det hjälper inte. Det fins en handlingskraft hos henne, vilken visar sig i hennes kamp mot japanerna - men också en passivitet i förhållande till männen, alltför ofta accepterar hon att bli buren slängd över axeln.
Det är vackert filmat, men knappast värdigt en Guldbjörn (1988) och en spännande berättelse av nobelprstagaren Mo Yan (2012), dock saknas flera av romanens perspektiv. Mest fantastiskt är bränvinsfaten och sången till brännvinets ära den nionde i nionde. Det något märkliga är att samma okvädingsord används som Avishaj (Serujas son) använder i Andra Samuelsboken 16:9 om den som skymfar kung David.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar