Så olik den kan vara; en livshistoria. Någon vill knappt kännas vid den medan någon annan minns och fyller rösten med minnen. Några av de krigsflyktingar som kom till Malmö direkt efter kriget, då koncentrationslägren befriades, får namn och berättelser. Gamla ögon söker i den journalfilm som filmen utgår från efter något bekant ansikte. Någon känner igen sin mor, någon sina vänner och flera ser sig själva som barn. Känslostarkt och vackert. Världen över får vi möta ansikten som passerar förbi på journalfilmen tagen för exakt 70 år sedan; den 28 april 1945. Fascinerande research!
Hesekiel skriver om hur en flykting ska berätta om det fruktansvärda "Inför flyktingen skall din tungas band lösas, du skall tala och inte längre vara stum" (Hes 24:27). På något sätt är det väl vad som sker, särskilt när flyktingarna är de som i sjöodugliga båtar anländer över Medelhavet till Sicilien och en oviss framtid. Hoppas någon om sjuttio år följer deras väg i världen. Magnus Gertten talar och talar väl om det ytterst och innerst mänskliga. Lyssna, du med, med både öron och ögon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar