Porträttet av Marie K är målat av P S Krøyer 1889
Betyg: 2 monument
Det är svårt att i efterhand veta hur mycket av historien om konstnärsparet Peter Severin och Marie Krøyer som är sann. Var han verkligen så otrevlig som han framställs i filmen? Något måste hon väl ha sett hos den store konstnären från början? I filmen får vi bara se honom som psykiskt sjuk och mänskligt labil och däremellan direkt otrevlig i sina recensioner av hustruns konst. Den svenska kompositören Hugo Alfvén är inte psykiskt sjuk men minst lika självupptagen. Genom denna "ballad" navigerar Marie K med sin, i Billie Augusts framställning, kvinnligt intuitiva kompass. Det hade kunnat vara en spännande film. Berättelsen om en stark kvinna som trots allt går sin egen väg. Men det blir en film om en kvinna i skuggan av de känslomässigt förkrympta männen. Jag tror det skulle finnas mer att berätta här. Och framförallt hade det kunnat berättats på ett annat sätt. De vackra scenbilderna är mer av stillbildskaraktär än film, och Billie August försöker hela tiden efterlikna den välkända skagenmålarens tavlor. Men varför? Den nyskrivna pianomusiken är kanske komponerad för att likna Hugo Alfvéns, men den är mest ointressant. Nej, det här är ingen film jag rekommenderar. Åk då hellre till Skagens museum och beskåda konsten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar