Kanske snålt, men jag tycker inte att filmen har åldrats med någon större värdighet, när jag ser den på församlingens filmklubb. Det murriga i den snöblandade leran och kylan i snålblåsten talar ett alldeles för tydligt språk om Polens förändring från socialistisk republik till kapitalistisk fri marknad där allt går att sälja. Symbolerna är allt annat än subtila och storyn alltför konstruerad.
Mest ekar en sång av Blå tåget i huvudet, det får bli den teologiska kommentaren:
Och Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd
han fanns inte där han skulle vara, han var ju redan död
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar