Betyg: 5 monument
Vilken är en människas egentliga identitet? Drömmen som en gång fanns, det som borde ha blivit eller det som faktiskt blev? Filmen om Sixto Rodriguez kunde ha blivit en sorgesång över det som aldrig blev, kanske inte så mycket över förlorade drömmar som över det som borde ha blivit, öven den uteblivna succén, över berömmelsen som aldrig kom. Istället är det ett finstämt porträtt över en människa som tycks fullt nöjd med ett liv som grovarbetare i Downtown Detroit.
Det märkliga är nog inte att han utan att veta om det blivit superstar i Sydafrika, utan det märkliga är hans ödmjukhet inför livet. Utan bitterhet kan han se tillbaka på sitt liv som grovarbetare, när det hade kunnat vara något helt annat. När hans fans tagit för givet att han varit död sedan länge blir turnén i Sydafrika 1998 en uppståndelseturné och det finns något mycket evangeliskt över både honom och berättelsen om hans liv.
Bäst är arbetskamraten från byggfirman som oerhört poetiskt beskriver en konstnär i arbete när han berättar om Rodriguez dagliga slit som rivningsarbetare. Vad ska man med berömmelse till när man kan bära ner ett kylskåp från tredje våning iklädd frack!
05 september 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fint skrivet.
SvaraRaderaRoligt att du tyckte att den var så bra.
Bra dokumentärer är ofta de bästa filmerna.
Så den var sådär bra som alla säger alltså? Nu blev jag än mer sugen på att se den!
SvaraRadera