Betyg: 3 monument
Vid ön Lindisfarne i Northumberland är två misslyckade och skadade gangsters på väg för att rapportera till chefen om att allt inte gick så bra. På vägen överraskas de av tidvattnet och den minst skadade söker hjälp i den enda byggnad han kan se, en medeltida borg bebodd av en ömklig litteraturvetare och hans vackra, franska hustru. Det som följer blir en sorts katt och råtta lek mellan alla inblandade. Vem är i maskopi med vem - för tillfället? Vem har makten? Vem lurar vem? Rätt fånigt, men lite roligt med en massa höns som ständigt är i vägen, ägg överallt och den gamla borgen med sina märkliga trappor och prång. På något vis är Donald Pleasance - som den mesige slottsherren - alltför neurotisk och löjlig för att det ska fungera. Även om slutet kanske är det enda möjliga, så blir det bara en bekräftelse av just det sistnämnda.
Roligast är slagordet: Ner med prästerskapet! och att Sir Walter Scotts fjäderpenna finns med i handlingen. Bäst är inledningsmusiken av Krzysztof Komeda - Polanskis favoritkompositör - och all fågelsång och alla fågelläten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar